HBL 19.4.2015 Efter årtionden av rumsliga verk och experiment mellan olika konstgenrer har Pekka Nevalainen (f. 1951) under senare år återvänt till måleriet. Också det gör han dock på sitt eget sätt.
Minimalismens och konstruktivismens centrala element, upprepade monokroma ytor och geometriska former får i hans händer en ny gestaltning. Borta är det anonyma och mekaniska som ersätts av närvaro och föränderlighet. Även symmetrin får ge vika. Konstruerade som vertikalt sammansatta collage av färgfält tycks målningarna växa fram organiskt, vilket ytterligare accentueras av de yttre konturernas vagt diagonala förskjutningar. Målade på återanvända skivor i lätt skiftande format blir de skira färgerna till ytor där såväl spåren efter penseldragen som de prosaiska kanterna får synas. På så sätt förankras de i vardagen och blir betraktelser över konstens natur och dess djupa förbindelse med tillvaron i övrigt.

Ibland får spånskivans artificiellt behandlade yta förbli orörd och fungera som kontrast till de omgivande oljornas mera sinnliga väsen. De återkommande vita ytorna gör uttrycket luftigt och till synes viktlöst. Det är som om en frisk vind skulle få grepp om de sedan sextiotalet bekanta elementen och genom en knappt kännbar fläkt förläna dem ett helt nytt, lättsamt liv.

De sammansatta målningarna utgör en betydande del av utställningen men får sällskap av målningar med strängt svartvita ränder. Placerade som ett visuellt grepp befinner sig ränderna mellan färgcollagen vilket understryker intrycket av det rumsliga. De är konkret fysiska och för tanken till sextiotalets strama formgivning. Här antar de en balanserande roll och bidrar genom sin regelbundna uppenbarelse till stråk av upprepandets ornamentik.

I övriga svartvita målningar med ständigt återkommande geometriska former i långa rader uppstår det ibland skeenden bortom förklarlig verklighet. Så fungerar människans öga som tar emot och förvandlar strukturerna till illusoriska avbildningar. Hela måleriinstallationen utvidgas till en mera omfattande kommentar till den ofta obevekliga samstämmighet som råder beträffande konstnärliga konventioner.
I studion firas galleriets tjugoårsjubileum med en samling konstnärsböcker från de nordiska länderna.