HBL 10.5.2008 Att beträda Katja Syrjäs utställning är som att mötas av en fräsch och sval vindfläkt. Det är som om tiden skulle mista sin betydelse och en luftighet motsvarande den i femtiotalets öppna former och skira färger återigen skulle vara här. De små vardagsminiatyrerna är tecknade med säker hand och mångfaldigar en arketypisk rund form som visar sig härstamma ur knappar. Syrjä har gett grafisk form åt knapparna ur farmors samling och färglagt dem med växtpigment som hon själv har utvunnit ur varierande blommor ur den finländska floran. Hennes fragila linje accompanjeras av dessa ytterst finstämda färger som blivit resultat av hennes experiment med blommorna. Alla verk är sammanfogade av ännu mindre delar av papper som hon sedan har sytt ihop. De samsas på små kartonger som höjer sig ur väggen och tycks sväva fritt. En serie etsningar i svartvitt får här beteckna anteckningar där kråkrisets väsen gestaltas.

Syrjä har länge ägnat sig åt växternas rike och utvecklat olika metoder för att få fram såväl färgpigment som olika slags bindemedel. Här visas också ett foto av en glöd på vilken veden från olivträd och vinrankor i Toscana sakta blir till pigment. Med det pigmentet har Syrjä färglagt en etsning där olika svarta nyanser bildar ett rutmönster.

I några större verk har Syrjä gestaltat en färgmättad äng i litografisk form. Dels är ängens blommor färglagda med Syrjäs egentillverkade pigment ur de återgivna blommorna, dels har färgerna flytt undan och förekommer i stället i små remsor längs verkets övre kant. På så sätt närmar hon sig ett mera begreppsligt förhållningssätt där färgernas väsen ges en framträdande roll.

I rummet längst bort visas ett videoverk där Skönhetsögat med inverkan av Syrjäs kemikaliska behandling transformeras från sin klargula existens till röd pigment. Även den rörliga bilden utmärks av en luftighet genom de plötsliga förflyttningarna som accompanjeras av en monoton ljudvärld skapad av Erkki Sinnemäki.
Syrjäs Systema tinctura präglas av en helhetssyn där hon lyckas förena det mest konkreta och ytterst detaljerade med den immaterialitet som karakteriserar förvandlingen av en verklighet till en annan.