HBL 8.2.2009 Relationen mellan människan och naturen har ända sedan civilisationens begynnelse bildat stoff för tänkare och konstnärer. Människan har också sökt tämja och kontrollera naturen för sina egna syften. Det vilda och ymniga har ofta upplevts som skrämmande eller som en källa för romantisk kontemplation. Trädgårdar i forna tider blev uttryck för den estetiska uppfattningen under olika kulturer och epoker.

Pia Kousa reflekterar i sin utställning som just heter Trädgård snarare över det förgängliga som hör samman med växtens väsen. Hennes avskalade verk utforskar det levande ur en tidslig utgångspunkt där även det immateriella har en viktig del. Hon har på små plexiglasskivor fört samman flera skikt av transparenta fotografier så att följden blir ytterst bräckliga gestaltningar av levande väsen. Motivet höjs också ur sin fysiska verklighet till ett slags idé om sig själv.

Kousa arbetar i serier. Där kan en lilja upprepas på flera små glasboxar där det knappt skönjbara vissnandet anas. Det som en gång fanns har genom tidens gång transformerats till ett förflutet.
Ur det förgångna är också de planritningar över trädgårdar som kan beskådas i små tittskåp på väggen. Här skildras karaktären av de noggrant planerade trädgårdarna som bjöd på rekreation i 1600- och 1700-talets Frankrike eller England. De svartvita små bilderna framkallar också genom det hårt kontrollerade och ålderdomliga en ytterligare dimension i kontrast mot de modernt genomskinliga verken. De bjuder på ett annat perspektiv just genom det strukturerade, genom naturen som människan tvingat till en viss form.

I installationen förekommer även fjärilar eller trollsländor som symboler för det fria och otyglade. Vid första anblicken tycks de på klassiskt vis vara fastnålade på väggen. Då det visar sig att de också fotograferats bevaras illusionen om det obundna och levande som ytterligare accentueras av de kraftiga skuggorna.

Påfågeln har med anledning av sitt exotiska och färggranna väsen ansetts som en passande prydnad i trädgårdar. Här finns den avbildad i stort format. Till skillnad från växterna känns återgivningen ansträngd och förblir en representation av verkligheten utan någon djupare reflektion.