HBL 12.4.2008 Konstnären Mikko Maasalo har befriat Muu-galleriet från alla fysiska konstruktioner som varit vanliga under dess tid på Lönnrotsgatan. Kvar står ett ohöljt och upplyftande rymligt rum där Maasalo funnit utrymme för sina likaså avskalade målningar.
Målningarna består av vertikala eller horisontella linjer som delats in i rektangulära små fält. Färgskalan utsträcker sig från vitt genom olika grå nyanser mot svart. Det enda som ackompanjerar de fem målningarna är en lampa hängande i taket som genom en långsam övergång från ljusrött till orangefärgat ljus förlänar rummet en skiftande stämning. Ljuset påverkar också blickens fokusering på de olika färgerna och deras tyngd.

Målningarna med vertikala ränder ger genom de optiska effekterna upphov till ett fängslande skådespel. Beroende på från vilken riktning de betraktas ifrån förefaller de smala partierna bukta ut och vidga sig likt färgfälten i kalejdoskopet för att i följande stund åter dra sig tillbaka. Förutom detta skapar blickens vandring längs raden av målningarna ett fenomen där ljuset och skuggan illusoriskt förflyttar sig i de i verkligheten helt geometriska och monokroma formerna. Allt detta har sitt ursprung i ögats rörelse tillsammans med valet av färgerna samt deras placering och proportioner i relation till varandra.

Till utställningen hör också ett videoverk i ett mindre rum där ett berg, delvis täckt av is, på ena sidan träffas av solnedgångens sista sken som långsamt flyttar sig för att sist och slutligen bli till intet. Den försynta och eteriska uppenbarelsen accentuerar bergets massiva väsen och blir i kontrast till det beständiga en kontemplativ förnimmelse.
Maasalo är en konstnär som på ett analytiskt sätt ägnar sig åt olika slags fenomen. Han undersöker perceptionen i dess skiftande former. Hans avskalade utställningshelhet skänker betraktaren en behaglig ro samtidigt som den påminner en om vikten av de små upptäckterna i tillvaron.