Mystiska konfrontationer

HBL 21.4.2009 I sin tredelade utställning intresserar sig Minna Långström för verklighetens olika skikt. Långström närmar sig ämnet genom att utforska medvetandets gränser. I den stora videoprojektionen visar hon en ung kvinnas drömlika vandring genom olika slags föreställningar. Kvinnan är fångad i en ensam tillvaro med vissa surrealistiska drag. Den kala tomma bassängen byts mot en frodig men strikt reglerad tropisk ymnighet med vatten som bärande element. Den illusoriska rymden i den minimala konstgjorda dammen tycks inte tillfredsställa hennes förväntningar. Sist och slutligen badar hon i plastavfall efter att först ha ordnat de tomma plastflaskorna.

Frånvaron och tomheten speglas här mot överflödet. Var finns det meningsfulla? Det vardagliga i förening med perspektivskiftningar och andra mera overkliga element förefaller skildra den bräckliga balansen i den unga kvinnans existens. Detta är ett tema som under senare år rikligt har förekommit i bildkonsten. Så som ofta tidigare förblir innehållet här dunkelt. Samtidigt återges dock finstämda kritiska referenser till de rådande bekymmer i tillvaron som människan själv har gett upphov till.

Installationen i rummet intill består av en säregen teknologisk trädgård där vertikala växtliknande skepnader av olika höjd småningom kan skönjas ur mörkret. Ett svagt tickande ackompanjerat av enkla toner ljuder ur dessa teknoväxter. Deras beskaffenhet tycks ha likheter med plastavfallet som förekommer i videon. När jag vågar mig in i mörkret, mitt bland dessa skepnader, inleds ett lustfyllt spel styrt av mina rörelser. Plötsligt tänds de granna färgerna i någon av växterna för att sedan omedelbart följas av nästa i en överraskande följd. Det lättsamma uttrycket framkallar oväntade upplevelser av lätt absurdistisk karaktär där såväl det estetiska som det lekfulla inryms.

En mera mystisk atmosfär råder i ett mörkt litet rum med en önskebrunn. Den sinnligt rundade djupa avgrunden belyses svagt av ett blått skimmer. Här konfronteras man med sig själv, i den stilla ron bortom det ständiga visuella flödet.

Vastaa