HBL 14.5.2016 Det finns få lika originella målare som Mari Sunna (f.1972) i Finland. Med stark integritet fokuserar hon på färgens fysiska väsen och dess sinnlighet. Hennes måleri är inte fullständigt abstrakt men de återkommande förenklade gestalterna till trots är det framför allt det koloristiska tänkandet som är av central betydelse.

Med andra ord befinner hon sig fjärran från det numera så trendkänsliga konstfältets upprepningar och reproduktioner där bildspråket ofta besegrar den måleriska reflektionen.

Trots stora skiftningar i Sunnas uttryck har hon under åren alltid varit uttryckligen sig själv trogen. Det tycks pågå ett ständigt inre samtal ur vilket toner av olika slag uppstår. Dem förmedlar hon ofta via egendomliga illusoriska existenser, tömda på detaljer och ändå märkta av förtäckta emotioner. Fullkomligt osentimentala präglas de av en intensitet och närvaro som förefaller starkt bundna till konstnärens eget själsliga väsen.

I den nya utställningen på Anhava har Sunnas uttryck genomgått en förändring jämfört med den förra. Det som då ännu bar spår efter en orolig ångest har nu harmoniserats till en klarhet beträffande såväl form som färg. Det till synes lakoniska och arkaiska står för betydande spänningar där motstridigheter konfronteras med varandra. Allt detta sker med måleriska medel, genom valet av kulörer och ljusets glödande intensitet.

Det intuitiva är hela tiden närvarande och kommer till uttryck i möten mellan färger. De tvådimensionella rundade ytorna förenas av ett vagt skimmer där färgernas förening varsamt och sakta blir till. Dröjande kvar i den ena färgen övergår den diskreta lystern försynt i en annan. På så sätt är det de drömska konturerna som sist och slutligen definierar formerna och för samman de dolt expressiva monokroma färgytorna. De utsökta färgerna i samspråk med varandra skulle i en annans händer kunna få stråk av det sentimentala, dock inte i Sunnas. Det undviker hon genom att vara mån om det gåtfulla, på gränsen till det orimliga. Det innebär förutom svårdefinierade motsatser också oväntade och emellanåt smärtsamt konkreta skiftningar.