HBL 29.3.2009 Varierande rum och stämningar står i fokus i Raija Malkas finstämda målningar. Även det fysiska gallerirummets arkitektur blir till en del av måleriinstallationen där verkens placering noggrant har uttänkts. Hon skapar här en drömsk atmosfär där två huvudlinjer kan skönjas. De mjuka svårdefinierbara formerna ersätts ibland av ett slags horisontillusioner.
De är illusioner i den meningen att i dem toner av regnbågskaraktär i horisontala linjer möter strängt vertikala partier som stänger in det fria och otyglade. På så sätt transformeras uttrycket skenbart till en mera konkret verklighet där spår av det svårtolkade dock ännu finns. Detta understryks av det motsatta i det tungt bruna och lättheten i det mera färggranna.
Verken utgör en scenisk helhet som till en del har sin grund i att dukarna betydligt höjer sig ur väggen och får sålunda en mera fysisk existens. Den lena penselföringen och färgernas sublima karaktär förvandlar dock det konkreta återigen till mera immateriellt. I synnerhet målningar med de säregna rundade formerna blir till ett slags berättelser där frånvaron också betonas.
Formerna eller deras skuggor tycks ibland byta plats sinsemellan eller helt tyna bort, för att i följande stund åter befinna sig intill eller på varandra. Deras väsen tycks bestå av det föränderliga och flyende då de ibland även dras över målningens kant. På så sätt understryks det tredimensionella ytterligare. De mjuka konturerna förefaller ibland flyta samman med bakgrunden. Det är som i skymningen då färgernas intensitet växer i styrka samtidigt som själva formen tycks bli mera diffus.
Uttrycket koncentreras på två målningar som bildar ett par. På dem har allt oväsentligt avlägsnats för att lämna rum åt en stillsam ro. Den enda befintliga formen är svart på den ena målningen och röd på den andra, med sitt avskalade väsen utgör den ämne för kontemplation. Mycket beroende på målningarnas fysiska dimension återkommer färgens svaga skimmer som en knappt skönjbar reflektion också på väggen ovanför.
Det enhetliga och återhållsamma uttrycket lämnar efter sig en känsla av stillsamt behag.